måndag 9 april 2018

Harry Potter and the Goblet of Fire av J.K Rowling




Ibland är det så mycket annorlunda i trollkarlsvärlden att jag tror att Harry inte köper allt. Visst det är rart och gulligt men vissa saker känns bara udda. Som förflyttningsnycklar. De kan vara vad som helst och du kan resa nästan vart du vill. De är udda och kan vara en sko. Det känns liksom lite konstigt. Den här boken handlar om en turnering mellan tre europeiska skolor. Ja, magiska skolor. Till Hogwarts kommer en rysk variant, eller åtminstone östeuropeisk, samt en fransk variant. Det är nämligen så att turneringen som ska ske är en återkommande tradition mellan skolorna. En representant från varje skola ställer upp. Den heter ju The triwizard cup och eleverna måste vara myndiga för att ställa upp. Det betyder inte att eleverna försöker anmäla sig.

När Dumbledore presenterar deltagarna gör pokalen något konstigt. Den presenterar tre deltagare men så kommer den fjärde. Harry Potter, som med sina 14 år, blir den fjärde. Alla blir upprörda på ett eller annat sätt. Detta inkluderar Ron och många av hans klasskamrater. Harry är knappast glad över detta men frågan är vem som anmält honom.

Det är en mycket actiontung bok. Utmaningarna är nämligen så men någonstans känns boken mörkare än tidigare. Kanske för att dödsätarna faktiskt gjort ett riktigt framträdande och att läsaren mött Voldemort redan från början. Ron och Harry bråkar faktiskt ganska mycket. Jag är ju knappast Rons största fan om jag säger så. Vissa delar av boken får mig inte att bli mer såld på killen. Ron är bortskämd och inte riktigt så bra på att vara trollkarl och alltid avundsjuk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar